Hjorthundspecialen 2019 - Strömsholms Slott
Domarkommentar

Vädret råder vi inte över, vare sig det ösregnar eller är skållande hett. På årets hjorthundsspecial var det dessvärre det senare, vilket säkert påverkade en del hundar negativt. Jag var ändå imponerad över att de flesta hundarna rörde sig väl, men jag lät dem heller inte springa så mycket som de hade fått göra om temperaturen varit mer rimlig. Inte ens säckpipeblåsaren i kilt orkade ju hela varvet runt!

För mig var det mycket glädjande med en så fin anmälningssiffra och vad som var extra intressant med att se så många hjorthundar vid samma tillfälle, var att det blev så tydligt med de typskillnader som förekommer. Alla typerna behövs säkert i aveln och jag försöker att inte tänka så mycket typ när jag dömer hjorthund, utan på helhet, linjespel, balans, sundhet och rörelser. Det är knappast någon hemlighet att jag föredrar en rejäl och generös hjorthund framför en mer finlemmad och tunn.

Min BIS-tik och hennes far, som blev BIS-2, tycker jag hade utmärkt balans mellan substans och elegans och var av tydligt brittisk typ. 

Det känns också som om framtiden är tryggad för det ställdes ut ett flertal mycket lovande, unga hundar.

Om jag ser tillbaka på rasen över de senaste tre decennierna kan man se en markant förbättring på många sätt. Dels numerärt naturligtvis, dels kvalitetsmässigt. Jag hittade glädjande nog inga svaga bakställ, något som var ganska vanligt förr. Det är ju oerhört viktigt för en vinthund, att motorn är stark där bak!

Temperament är A och O för alla hundar, men i synnerhet de stora. En hjorthund ska vara stabil, mild och vänlig. Bara en hund föll ur den ramen och jag tror att det enbart är en fråga om uppfostran i det fallet.

Tikarna höll som alltid högre kvalitet än hanarna, vilket avspeglade sig i att bara en hanhund placerade sig i BIS, resterande var tikar. Det är kanske något för uppfödarna att sikta på i framtiden, att försöka få fram ännu fler högklassiga hanhundar. 

Jag hade sällskap i ringen av Dodo Sandahl, som fick en fin chans att se många hjorthundar som passiv domarelev. Hon blir säkert en utmärkt domare på rasen så småningom.

Mina ringsekreterare gjorde en strong insats i värmen och jag vill åter igen tacka klubben för inbjudan och alla som ställde upp och anmälde sina hundar. Det blev en trevlig dag på Strömsholm och en höjdpunkt för mig som domare!

Marie Gadolin